Internet of things – i stor skala

I denna artikel tänkte jag ge mig ut på djupt vatten, upp bland molnen och kanske också avslöja en och annan militär hemlighet. När vi pratar om Sakernas internet eller IoT som det förkortas så brukar vi associera detta med hushållsapparater och kanske bilar. Men IoT, eller ”uppkopplade saker” är redan idag något vi tar för givet utan att tänka på det och det är teknik som används flitigt inom många branscher.  

Några exempel på de största uppkopplade prylarna
Nedan kommer jag lista några tillämpningar av IoT från vardagen. Vad som ska klassas som en sak eller pryl kan man säkerligen diskutera, men min utgångspunkt är att allt som är en form av maskin och där hela eller delar av systemet är uppkopplat direkt mot ett nätverk är att klassificera som en uppkopplad sak. Ska man vara riktigt nitisk i definitionen så ska prylarna vara kopplade direkt mot Internet men tekniken är densamma även om de bara kommunicerar inom ett lokalt nätverk.

Lastbilar och bussar
Det finns många ”prylar” i vardagen, i det offentliga rummet som är uppkopplade men som vi kanske inte tänker på. Tar man bussen in till centrum så har den troligtvis ett biljettsystem som är uppkopplat mot Internet och företagets centrala system. Lastbilar och bussar kan vara kopplade mot ett så kallat ”Fleet Management System”, som används för att övervaka fordonets status, insamling av data för att analysera och optimera körningen ur ett miljöperspektiv samt tidsoptimering, resursplanering och övervakning.

Hissar och rulltrappor
När man besöker ett köpcenter eller tar hissen så använder man troligtvis också uppkopplade prylar som är av en större skala. Ofta är dessa system sammankopplade med en central för övervakning och fjärrstyrning. Om en hiss stannar kan ett larm automatiskt gå till larmcentralen. Om en rulltrappa stannar rapporteras felet direkt och en reparatör skickas ut. Man kan också fjärrstyra systemen beroende på behov, belastning och kapacitet. Till denna kategori kan vi även lägga skidliftar och liknande.

Tåg och järnväg
Om vi tar tåget från stationen så kommer vi först köpa vår biljett i en biljettautomat som är uppkopplad precis som på bussen. Vi kliver ombord på tåget som i decennier övervakats av något som kallas för ATC, ”Automatic Train Control”. Detta system togs i bruk i Sverige 1980. ATC-systemet på tåget kommunicerar med järnvägens signaler via informationspunkter längs spåret. Att kalla ett tåg eller ATC för en del i sakernas internet kanske är lite krystat men då informationen från tågen idag förs vidare till trafikledningscentraler och sedan vidare till andra centraler eller informationstavlor, så är ett tåg i högsta grad en uppkopplad pryl.

Flygplan
Om vi fortsätter vår resa, och tar tåget till flygplatsen, tar rulltrappan upp till säkerhetskontrollen och gaten så är det nu dags att kliva in i en pryl av ännu större skala. Flygplan har länge varit uppkopplade mot flygledning, använt positionerings- och identifieringssystem med mera men dessa har inte varit uppkopplade via Internet. Idag är flygplanen uppkopplade mot Internet på flera sätt, kanske inte direkt men indirekt via olika kommunikationssystem som i sin tur är sammankopplade via Internet.

Ett exempel är Rolls Royce övervakning av flygplansmotorer. De är idag en av de största aktörerna inom det som kallas big data. Genom sin lösning kallad ”Engine Condition Monitoring” övervakar de varje flygplansmotor i realtid under flygning. De kan upptäcka fel och brister när planet är i luften och på så sätt göra resandet säkrare. Genom att analysera enorma volymer av data från mängder av flygningar, olika flygplan och olika rutter så kan man arbeta förebyggande.

Fördjupning: https://digit.hbs.org/submission/rolls-royce-internet-of-things-in-aviation

Sjöfart
Inom sjöfarten kan vi hitta bland de största uppkopplade prylarna men även mindre saker som vi också hittar i hemmet. Ombord på ett fartyg finns all möjlig teknik från vanliga hushållsapparater, surfplattor och kaffebryggare till kompletta processindustrier (vatten- och avloppssystem, ballastsystem etc.) och kraftverk (maskinrum, generatorer, värmepannor etc). Men även fartygen i sig kan kallas för en uppkopplad pryl.

Fortsätter vi vår resa ombord på ett kryssningsfartyg så pratar vi om en mindre flytande stad. Världens idag största kryssningsfartyg har en kapacitet på över 5.400 passagerare och flera tusen besättningsmän, allt från kaptenen, matroser och maskinister till kockar, butikspersonal och piccolos. I ett sådant fartyg är nära på allt övervakat, från kökets kylar och frysar till maskinrummets samtliga system, passagerarnas hytters klimatanläggning och toaletter till hissar, dörrar och brandsäkerhetssystem. Även om merparten inte nås från Internet så används samma teknik för att få prylar och system att kommunicera via fartygets egna nätverk.

Fartyget i sig har precis som flygplanen positionerings- och identifieringssystem. Fartygens identifieringssystem kallas för AIS och tillsammans med GPS och radar hjälper detta till att informera andra fartyg om kurs, fart, position, namn med mera. Detta system är även uppkopplat via landbaserade VHF-stationer och via olika positioneringstjänster är fartyget nu även kopplat till Internet. Sedan ett antal år tillbaka så är fartygens AIS även uppkopplad via satelliter och därmed kan fartyg spåras även utanför landstationernas begränsade räckvidd. Därför kan vem som helst idag följa fartygen på världshaven via deras AIS och sajter som http://marinetraffic.com.

Men det tar inte slut där. Om vi lämnar vår resa och i stället tittar på fraktfartygen så finns det idag jättar som fraktar varor mellan alla kontinenter. Merparten av det vi köper som tillverkas i Asien fraktas på med containerfartyg runt halva jordklotet. Idag kan dessa enorma ”prylar” lasta över 21.000 containers, ha en längd på drygt 400 meter och en bredd på nära 60 meter.

Ett modernt containerfartyg är inte bara uppkopplat till AIS-tjänster utan de är också uppkopplade mot rederiets centrala system. Precis som på ett kryssningsfartyg så är många system sammankopplade via fartygets interna nätverk. på ett containerfartyg så behöver man även ha kontroll på lasten. De fraktar allt från elektronik till frukt, kött och kemikalier i containers över hela världen. För att hålla rätt temperatur så finns det containers med kylaggregat och som är uppkopplade mot fartygets nätverk, för att besättningen ska kunna övervaka temperaturen inne i varje enskild container.


Militära system
Jag nämnde i början att jag kanske skulle avslöja en eller annan militär hemlighet. Nä, det kommer jag inte göra men jag vill ge exempel på hur tekniken även används inom det militära. faktum är att krigsmaterielindustrin är den kanske enskilt största drivkraften i utvecklingen av IoT. För dig som inte vet Internets historia så börjar den redan 1969 när USA:s försvarsdepartement byggde sitt ARPANET, det första nätverket som använde TCP/IP-tekniken, den teknik som än idag är grunden för Internet.

Inom det militära så är idag nära på allt uppkopplat mot ett nätverk. Soldater är uppkopplade via kommunikationsutrustning och mörkerglasögon, drönare, vapen, robotar, fordon med mera är uppkopplade och utbyter information kontinuerligt, direkt mellan varandra eller via stridsledningscentraler, ibland flygande stridsledningscentraler som Natos AWACS. 


Langate och IoT
Sakernas internet är något som ligger oss nära. Då vi arbetar med både hårdvara och systemutveckling så har vi kunskapen och förmågan att skapa innovativa lösningar för att få saker att snacka med varandra.

I denna artikel ville jag på ett ganska grundläggande sätt visa exempel på var IoT-teknik används på en stor skala utan att vi faktiskt tänker på det. Om grannen visar hur hen kan starta kaffebryggaren från mobilen så hajar vi till men att hissen, rulltrappan, bussen, flygplanet eller kryssningsfartyget är uppkopplat i realtid mot Internet är något som vi kanske inte tänker på.

Vill ni veta mer?
Langate är experter på drift och underhåll av lokala system samt molntjänster som Office 365, Azure med flera. Vi kan erbjuda rådgivning, automation och effektiva supportlösningar. Vi jobbar också med verksamhetsutveckling och systemanpassningar inom SharePoint, Dynamics CRM, Dynamics 365 samt utveckling i Microsoft .NET.
Ni är alltid välkomna att kontakta oss, så ska vi berätta mer. Läs mer om våra tjänster på vår webbsida: http://langate.se/utveckling

Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_largest_cruise_ships
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_largest_container_ships
https://en.wikipedia.org/wiki/ARPANET