Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /www/webvol20/4g/ntu6svk7ajouzu4/langate.se/public_html/ct-admin/includes/frameworks/query/wa-query.php on line 117

Internet of Things - Del två

För ett tag sedan skrev jag en introduktion om Internet of Things (IoT), det första inlägget kan du läsa här: http://langate.se/blogg/751/en-introduktion-av-internet-of-things/ 

Jag kommer i detta inlägg ta upp ett par praktiska exempel på hur IoT kan användas i verkligheten. Tanken med teknik är att det ska lösa våra vardagsproblem, göra det enklare att jobba och leva. Tekniken ska också gärna effektivisera det arbete som utförs så kostnaderna kan hållas nere eller spara energi för miljöns skull.

Miljöaspekten

Jag börjar med miljöaspekten eftersom det är en fråga som inte går att ducka längre. Många av dagens prylar som TV-apparater, datorer och mobiltelefoner ”kostar” miljö. Mineraler behöver brytas och förädlas vilket ofta inte kan kompenseras av slutproduktens effektivitetsmål hur gärna man än vill. IoT innebär inte så stora produkter med massor av resurser – men däremot många. Otaligt många. Jag skrev i förra artikeln att år 2017 beräknas antal uppkopplade IoT-enheter vara runt 8 miljarder. Självklart har detta effekter på miljön.


Men vi ska inte vara enbart doom-and-gloom för här finns nytta att uppnå! Vi måste bara tänka till när vi tar fram dessa produkter. Göra dem hållbara, slitstarka, energisnåla, inneslutningen kan göras i återvunnet material och sådant som går att återvinna och kompensera för utsläppen.

Förord till idéerna 

Innan du läser vidare behöver du ha ett öppet sinne. IoT är en del av Industri 4.0 och precis som alla föregående versioner kräver det viss omställning och villighet att gå hela vägen. Jag är helt övertygad om att företagen kommer ha stor nytta av att gå den vägen, men det krävs att man känner till att vinsten ofta kommer på längre sikt. Det går i de flesta fall att beräkna och detta bör göras innan man kastar sig huvudstupa in i ett IoT-projekt.

Optimera lagerhantering

Du har en tillverkande industri. Alla sådana har ett lager både för tillverkat gods och inkommande material. Det finns ett antal personer som på något vis transporterar runt materialet till rätt ställe i produktionen och hämtar saker som är färdiga och ska transporteras till slutkund.

Det är extremt vanligt att man använder papperslappar som märkning, man skriver manuellt ut fraktsedlar och man måste manuellt mata in förändringar i ordersystemet. Jättebra – det funkar ju! Men kan man göra det enklare, snabbare och låta personalen fokusera på andra saker? Ja det anser jag.

Tänk dig nu att man ger truckföraren en smartplatta (iPad eller annan tablet) och märker upp godset med RFID/NFC-taggar. Om det är den tillverkade produkten kan märkningen ske vid maskinen när pallen med gods är klar. Maskinoperatören har då också en platta eller motsvarande där maskinen och det som tillverkas där är förvalt och operatören behöver bara ange exempelvis hur många som finns på pallen, svepa sin platta över taggen så är den märkt och synkad med vilket ordersystem man nu använder (bara det i sig kan skicka en notis till slutkunden att produkten lämnat maskinen). En notis går även till truckföraren som nu kan hämta pallen. Truckföraren scannar taggen och vips så syns det i systemet att ordern nu plockas och görs redo för utlastning. Allt skulle kunna vara visuellt på en interaktiv karta över lagret, alla involverade parter kan få realtidsuppdateringar, tidsoptimering blir möjlig för truckföraren med mera.  

Det som krävs av företaget är naturligtvis att lagret ses över. Pallarna vid utlastningen behöver organiseras, plattor måste införskaffas och ibland behövs anpassning av ordersystemet för att saker ska fungera tillsammans. Men det är detaljer. Det absolut viktigaste är viljan.

Håll koll på när något behöver tömmas eller fyllas på

Nyligen fick jag en fråga från ett företag som jobbar mycket med lim. I produktionen använder man lim och det blir även limspill som hamnar i en tunna. När tunnan är full behöver den tömmas, annars stannar produktionen i väntan på det. Man har inget system för att hålla koll på tunnan utan får traska dit då och då och kontrollera. Det går åt tid och i värsta fall får man pausa produktionen vilket kostar tid för flera personer. Om detta sker en eller ett par gånger dagligen så blir det rätt mycket tid på ett år.


Så frågan var: går det att få en övervakning på detta?
Svaret är ett rungande ”JA!”

Det är inte heller svårt eller särskilt dyrt. Det är dessutom en funktion som går att återanvända på flera sätt som omvänt där man vill fylla på när limmet tar slut eller hålla koll på en container med spillmaterial som måste tömmas.

Absolut, sådana lösningar finns redan och har funnits länge. Den stora skillnaden är att idag kopplar vi upp dem till internet trådlöst och kan koppla ihop dem med vilket system som helst och presenterar det hur som helst. Valfriheten blir väldigt stor. Du kanske inte vill köpa ett helt nytt ordersystem som är anpassat för den nyare tekniken och numera behövs oftast inte det, utan vi kan skruva ihop delarna så de funkar tillsammans vilket gör att kostnaden blir minimal.

Slutord

Detta var ett par exempel på nytta med IoT. Din fantasi sätter gränserna. Om detta känns intressant så tveka inte att höra av dig till mig. Det finns alltid något att diskutera.

Tobias Callenryd
tobias.callenryd@langate.se
0480 – 78 07 79